Därför behöver Sverige etableringsjobb

Foto: Arbetsmarknad.se

Detta är en gästkrönika. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte ARBETSMARKNAD.se

 

Etableringsjobben är en viktig pusselbit som kan komma att verka för etablering av långtidsarbetslösa och nyanlända på arbetsmarknaden, skriver gästkrönikören Torbjörn Hållö.

I april var 58 procent av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen födda utomlands. Flera år av hög flyktingmottagning och otillräckliga etableringsinsatser för nyanlända har lett till att arbetslöshetens sammansättning förändrats så att tudelningen på arbetsmarknaden har fått en allt tydligare etnisk prägel. För att bryta utanförskapet krävs nya kloka vägar till jobb – etableringsjobben är en viktig pusselbit.

Det finns ett växande sysselsättningsgap mellan de i arbetskraften som har och de som inte har goda kunskaper och färdigheter.

 

Svensk arbetsmarknad är stark med en historiskt hög sysselsättning. Idag råder det brist på ett flertal vanliga LO-yrken, alltifrån undersköterskor till mekaniker.

Men matchningen på arbetsmarknaden försvåras när arbetslösa inte har rätt kompetens för de lediga jobben. Det finns ett växande sysselsättningsgap mellan de i arbetskraften som har och de som inte har goda kunskaper och färdigheter.

Det höga flyktingmottagandet under flera år innebär att många nyanlända nu söker etablering på svensk arbetsmarknad. Många av dessa nyanlända har betydande svårigheter att leva upp till högt ställda produktivitetskrav på svensk arbetsmarknad.

Ett växande utbud av arbetskraft med svaga kunskaper och färdigheter riskerar att driva fram en lågproduktiv och lågbetald arbetsmarknad, det som i den politiska debatten kallas för ”enkla jobb”. En negativ strukturomvandling kan sannolikt påskyndas genom olika former av politiska ingripanden, t.ex. med statligt reglerade anställningsformer och sänkta löner.

I april presenterade parterna tillsammans med regeringen en avsiktsförklaringen om etableringsjobb.

 

Men istället för att främja en negativ strukturomvandling behöver vi hitta modeller som adresserar det grundläggande problemet att arbetslösa, och särskilt då nyanlända arbetslösa, ofta saknar de kunskaper och färdigheter som krävs på arbetsmarknaden. En sådan lösning kräver en kombination av jobb och utbildning som gör att personen efter en period kan ta ett vanligt osubventionerat arbete.

Arbetsmarknadens parter har tagit initiativ för att utforma en ny modell för effektivare etablering av nyanlända och andra grupper med svaga kunskaper och färdigheter. I april presenterade parterna tillsammans med regeringen en avsiktsförklaringen om etableringsjobb.

Kort om etableringsjobben:

  • Målgruppen för etableringsjobb är nyanlända och långtidsarbetslösa.
  • Etableringsjobb ska vara på heltid och vara i max två år.
  • Den som har ett etableringsjobb får lön från sin arbetsgivare och en individersättning från staten. Den disponibla inkomsten ska motsvara en inkomst i nivå med kollektivavtalens lägstalön.
  • Personer med etableringsjobb kan delta i sfi och annan kortare reguljär utbildning, särskilt yrkesvux.
  • Etableringsjobb ska normalt leda till en tillsvidareanställning hos samma arbetsgivare.

Modellen med etableringsjobb ska finnas i fem år, för att bidra till att lösa den akuta tudelningen av arbetsmarknaden. Etableringsjobben kan naturligtvis inte lösa hela tudelningen. Men det är en viktig pusselbit som jag hoppas kommer få brett politiskt stöd så att modellen snabbt kan komma på plats.

Torbjörn Hållö
LO-ekonom och ansvarig på LO-kansliet för Etableringsjobb
@torbjornhallo

Nyhetsbrev från Arbetsmarknad.se

Anmäl dig till nyhetsbrev från Arbetsmarknad nedan. Nyhetsbrevet utkommer ca en gång i månaden och innehåller matnyttig information du inte bör missa.