Stoppa slöseriet – låt invandrade akademiker nå sin fulla potential

Detta är en gästkrönika. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte ARBETSMARKNAD.se

 

Felmatchningen och den stora mängd akademiker som är överkvalificerade för sitt jobb innebär att Sverige går miste om nästan 13 miljarder i skatteintäkter per år, skriver gästkrönikören Magnus Hedberg, vd på Jusek.

55 000 utrikesfödda akademiker går varje morgon till ett arbete som inte tar tillvara den utbildning man bär med sig

 

Var femte akademiker i Sverige är utrikesfödd. Även om akademiker har jobb i större utsträckning än personer med kortare utbildning är det alldeles för många som saknar – eller är överkvalificerade för sitt – jobb. 55 000 utrikesfödda akademiker går varje morgon till ett arbete som inte tar tillvara den utbildning man bär med sig. Det motsvarar en hel stad av Nyköpings eller Skövdes storlek. Av dessa 55 000 akademiker har hela 10 000 ett jobb som inte ens kräver gymnasieutbildning. Detta faktum är inget annat än ren och skär dumhet. Att Sverige inte fullt ut tar tillvara invandrade akademikers kompetens är ett slöseri för såväl individ och arbetsgivare som samhället i stort.

De flesta som själva har slitit för, och investerat ekonomiskt i, en examen förstår besvikelsen över att inte få använda sin kunskap och kreativitet. Den bistra sanningen är att för de många akademiker som inte ges chansen att nyttja hela kompetensen begränsas livsmöjligheterna kraftigt.

Samtidigt uppger sju av tio företag att de har svårt att rekrytera högutbildad personal. Det betyder att de kan tvingas tacka nej till en order eller beställning. Det betyder också att den befintliga personalen måste arbeta hårdare när luckor inte fylls. Bristen är särskilt tydlig i nuvarande högkonjunktur men det finns inga tecken på att problemet kommer att lösas under kommande år. Enligt Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) visar prognosen för Sverige att antalet jobb utan krav på utbildning kommer att minska med 133 000 fram till 2025 samtidigt som antalet högkvalificerade jobb beräknas öka med 760 000.

De offentliga finanserna i stat, kommun och landsting skulle öka med nästan 13 miljarder

 

Slutligen innebär felmatchningen att vi alla, samhället, går miste om enorma summor varje år. I en färsk rapport som akademikerförbundet Jusek släppt, Rätt jobb för utrikes födda akademiker, visar nationalekonomen Patrick Joyce att de offentliga finanserna i stat, kommun och landsting skulle öka med nästan 13 miljarder om utrikes födda akademiker hade samma ställning på arbetsmarknaden som inrikes födda. Beräkningarna bygger på att grupperna har samma sysselsättningsgrad, arbetslöshetsgrad och andel i kvalificerade jobb. Men även på den jobbkedja som skapas genom att så kallade enkla jobb frigörs när akademiker istället går till kvalificerade arbeten. De enklare jobben kan i sin tur bemannas av personer utan gymnasieutbildning. Totalt skulle ekvationen innebära att 31 000 färre personer vore arbetslösa, varav 9 000 utan gymnasieutbildning. Samtidigt skulle 34 500 utrikesfödda akademiker få ett jobb som motsvarade utbildningen.

Sex av tio jobb på svensk arbetsmarknad förmedlas via kontakter

 

Det finns naturligtvis många och komplexa skäl till att situationen ser ut som den gör. Och det finns förstås heller inget Alexanderhugg som med ens skulle förändra läget. Men vi vet att sex av tio jobb på svensk arbetsmarknad förmedlas via kontakter. En mängd forskare, och renommerade organisationer som OECD och IFAU, har pekat ut bristande nätverk som ett av de viktigaste hindren för nyanlända. Allt för många invandrade akademiker saknar helt enkelt professionella kontakter. Ingen kan tipsa om ett stundande föräldravikariat eller om en arbetsgivare som expanderar.

Vad kan då Jusek som akademikerförbund göra i syfte att underlätta situationen för invandrade professionskollegor att kliva in på den kvalificerade arbetsmarknaden? Jag tror på idén om att gräva där man står. Vad har en medlemsorganisation? Jo, kompetenta och engagerade medlemmar. Därför började Jusek redan på 90-talet att matcha enstaka invandrade jurister med etablerade jurister. Sedan 2010 driver Jusek, tillsammans med Stockholms Stad och en SFX-utbildning med yrkesinriktad svenska, ett beprövat och etablerat mentorskapsprogram för invandrade akademiker. Sedan starten har Juseks medlemmar stöttat fler än 400 invandrade jurister, ekonomer, samhällsvetare, systemvetare, personalvetare och kommunikatörer i jakten på ett kvalificerat arbete.

Två av tre adepter har fått kvalificerade jobb efter genomgånget mentorskapsprogram 

 

Fungerar mentorskapsprogrammet? Det finns alltid många faktorer som spelar in när en individ får jobb. Men den utvärdering av dem som genomgått programmet som genomförts tyder på att verktyget är effektivt och gör skillnad på riktigt. Två av tre adepter har fått kvalificerade jobb efter genomgånget mentorskapsprogram. Av dem som fått kvalificerade jobb anser 69 procent att mentorn bidrog till att de fick jobbet. Det är siffror att känna glädje och stolthet över. Det verkar också som att programmet snabbar på inträdet på arbetsmarknaden. Av de som fått kvalificerade jobb fick tre av fyra det under programmets gång eller inom sex månader efter programmet.

Eftersom nätverk är en avgörande nyckel in på den svenska arbetsmarknaden behövs helt enkelt fler mentorskapsprogram. För att fler ska starta sådana initiativ har Jusek tagit fram en enkel och handfast handbok för anordnare av mentorskapsprogram för utrikes födda. Där delar vi med oss av konkreta tips och fallgropar. På så sätt behöver inte andra organisationer och arbetsgivare börja alldeles från början utan kan bygga på tidigare erfarenheter. Jag hoppas att boken på allvar kan bidra till att fler nyanlända får en mentor som kan vägleda och dela med sig av sitt nätverk på vägen mot arbetsmarknaden.

Den svenska modellen har på många sätt bevisat sig framgångsrik. Den utgår från att parterna på arbetsmarknaden ser efter sina medlemmars intressen men också att de tar ansvar för ekonomin och samhällsutvecklingen i stort. Troligen är den allra viktigaste arbetsmarknadsfrågan just nu att nyanlända kommer in på arbetsmarknaden och får jobb i enlighet med sin kompetens. Alla vinner på en bättre matchning. Nu är hög tid att slipa de praktiska verktygen!

 

 

Magnus Hedberg
vd, Jusek
@Magnus_Hedberg

Nyhetsbrev från Arbetsmarknad.se

Anmäl dig till nyhetsbrev från Arbetsmarknad nedan. Nyhetsbrevet utkommer ca en gång i månaden och innehåller matnyttig information du inte bör missa.