Finns de enkla jobben?

Foto: Arbetsmarknad.se

Sverige befinner sig mitt i en brinnande högkonjunktur. Arbetsförmedlingen talar om en ”urstark” arbetsmarknad, arbetslösheten sjunker (i november 2017 var den 7,4 procent) och arbetsgivarna uppges skrika efter arbetskraft som inte tycks gå att hitta. Mitt i allt detta finns dock personer som den goda konjunkturen inte kommer till del. Ofta talas det om att utbildningsnivå är en vattendelare på arbetsmarknaden, där de utan slutförd gymnasieutbildning har svårt att hitta jobb. I dag går det över 20 lågutbildade arbetslösa på varje jobb utan utbildningskrav.

I november 2017 var 361 307 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Samtidigt fanns i Platsbanken över 90 000 lediga jobb. Om man leker med tanken på att samtliga dessa lediga jobb skulle kunna tillsättas med arbetslösa, skulle arbetslösheten sjunka till nivåer runt 5,5 procent. Det faktum att det finns många arbetslösa samtidigt som det finns många lediga jobb, är det som brukar benämnas mismatch. Vari grundar sig denna mismatch? Hur kommer det sig att de arbetslösa inte kan ta de lediga jobben? För att ta reda på det behöver man dyka ner i statistiken och titta närmare på så väl de arbetslösa som de lediga jobben. En del av svaret finner man i de arbetssökandes utbildningsnivå och i de kompetenskrav arbetsgivarna ställer i jobb som behöver tillsättas.

De personer som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen är inte en homogen grupp. En av faktorerna som skiljer personerna åt är utbildningsnivå. Av de 361 307 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen under november 2017 hade drygt 35 procent inte en avslutad gymnasieutbildning. Andelen personer utan slutförd gymnasieutbildning i befolkningen var samma månad knappt 12 procent. Personer utan slutförd gymnasieutbildning är följaktligen kraftigt överrepresenterade bland de arbetslösa.

Knappt 7 procent av de lediga jobben ställer inga krav på utbildning. Resterande kräver minst gymnasiekompetens.

 

De lediga jobb som finns tillgängliga är inte heller dessa homogena. Arbetets art ställer olika krav på vilken kompetens som krävs för att genomföra det. Av de lediga jobb som fanns tillgängliga i november 2017 var det endast knappt 7 procent som inte ställde några krav på utbildning. Övriga 93 procent av de lediga jobben ställer krav på minst gymnasiekompetens.

Ett sätt att illustrera denna mismatch på arbetsmarknaden är att undersöka hur många arbetssökande det går på varje ledigt jobb. För att få en riktig bild av situationen behöver man bryta statistiken på utbildningsnivån hos de arbetssökande och kompetenskraven i de lediga jobben. Diagrammet nedan visar hur många arbetssökande som finns för varje ledigt jobb brutet på just detta sätt.


För varje ledigt jobb som inte ställer krav på utbildning går det 21 arbetssökande utan avslutad gymnasieutbildning. För varje ledigt jobb som ställer krav på gymnasiekompetens går det samtidigt 3 arbetssökande, och för de jobb som ställer krav på eftergymnasial kompetens går det 2,5 arbetssökande. Bilden tydliggör och förklarar, åtminstone delvis, orsaken till den mismatch arbetsmarknaden lider av.

Du kan själv dyka djupare i siffrorna kring arbetslösa och lediga jobb på våra statistiksidor.

Nyhetsbrev från Arbetsmarknad.se

Anmäl dig till nyhetsbrev från Arbetsmarknad nedan. Nyhetsbrevet utkommer ca en gång i månaden och innehåller matnyttig information du inte bör missa.