För vem digitaliserar Arbetsförmedlingen?

Foto: Camilla Veide

Med sviktande matchningsresultat och lågt förtroende hos allmänheten går Arbetsförmedlingen in i ”förnyelseresans” nästa fas och blir allt mer digital. Men vad händer när Arbetsförmedlingen ger sig ut och konkurrerar med LinkedIn och Monster? För vem digitaliseras Arbetsförmedlingen?

I den artikel Arbetsmarknad.se publicerade angående Arbetsförmedlingens matchning framkom att en arbetsförmedlare i genomsnitt endast förmedlar 2,5 jobb om året. Arbetsförmedlingen förklarade den försämrade matchningen med att det är allt svagare grupper som är inskrivna hos myndigheten. Enligt Arbetsförmedlingen har 75 procent av de inskrivna en utsatt ställning som gör att de står långt från arbetsmarknaden.

I rapporten ”Arbetsförmedlingens roll som informationskanal” (2018) skriver Arbetsförmedlingen att andelen inskrivna arbetslösa som fått jobb via Arbetsförmedlingen successivt har ökat under perioden 2011 till och med 2017. Men i samma rapport framkommer samtidigt att utrikes födda och förgymnasialt utbildade i högre grad svarar att de ”inte fått det stöd och den hjälp de behövde”. Det vill säga just de grupper som står längre från arbetsmarknaden.

Förnyelseresan

År 2014 startade Mikael Sjöberg sin ”förnyelseresa” med målsättning förändra Arbetsförmedlingen på sju år fram till 2021. En helt ny organisation är på väg att införas och en av de mest framträdande ambitionerna är att Arbetsförmedlingen inte längre ska definieras utifrån de fysiska kontoren och var de är placerade. Istället ska Arbetsförmedlingen få en större flexibilitet och tillgänglighet eftersom de flesta arbetssökande kommer få sitt stöd via de digitala kanalerna. En bärande tanke är att Arbetsförmedlarna i och med förändringarna ska kunna ägna sin tid åt de personer som behöver mer stöd och inte kan hantera sin egen situation genom självservice i digitala kanaler.

Arbetsförmedlingen har inte hängt med i den digitala utvecklingen. Jämfört med andra myndigheter, exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan, har Arbetsförmedlingen varit sena med att erbjuda grundläggande digitala alternativ till sina kunder. Tills helt nyligen var en arbetssökande tvungen att besöka ett arbetsförmedlingskontor för att kunna skriva in sig. Också de interna system som arbetsförmedlarna använder i sitt dagliga arbete är kraftigt tekniskt eftersatta.

I ljuset av detta förefaller det rimligt att utveckla möjligheter till inskrivning online och att utveckla arbetsförmedlarnas ärendehanteringssystem för att underlätta deras vardag. Men de satsningar som görs från Arbetsförmedlingens när det gäller ”tinder-liknande”-matchningsappar ser ut att mer tillgodose de 25 procent av de inskrivna som fullt ut kan hantera sin egen situation, alternativt locka personer som idag inte behöver myndighetens hjälp. I den konkurrensen kan man undra hur stor marginalnytta som Arbetsförmedlingen kommer att skapa. Infrastrukturen finns redan då företag som LinkedIn, Monster och Jobbsafari är långt före Arbetsförmedlingen i utvecklingen av avancerade system för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare.

LinkedIn har närmare 4 000 ingenjörer anställda på sitt kontor i Silicon Valley och sedan två år tillbaka är LinkedIn en del av Microsoft, som satsar drygt 110 miljarder kronor per år på forskning och utveckling. Att inleda en kapplöpning med dessa aktörer är dömt att misslyckas.

Ett förändrat matchningslandskap

Tillkomsten av privata rekryteringsföretag, videointervjuer och nätverks- och förmedlingstjänster på internet har förändrat landskapet för matchning till arbete. Tiderna har förändrats sedan Arbetsförmedlingen och dess arbetsförmedlare hade monopol på att anvisa arbetssökande till arbete.

Personer som har ett jobb och söker ett nytt, liksom de personer som hamnar i kortvarig arbetslöshet, är inte längre behjälpta av stöd från Arbetsförmedlingen. Söker de trots allt kontakt med myndigheten möts de av svaret att det inte står att finna något stöd för dem, eftersom de inte befinner sig långt från arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen kommunicerar själva att arbetsförmedlarna i första hand arbetar med stöd och rustande av de som står längst från arbetsmarknaden. Det är också den förklaring myndigheten faller tillbaka på när matchningsresultaten sviktar. Men det finns en uppenbar konflikt mellan hur Arbetsförmedlingen beskriver sitt huvudsakliga uppdrag, och det faktum att myndigheten spenderar skattemedel på att bli en högteknologisk matchningsaktör.

Ska Arbetsförmedlingen rusta eller matcha?

Uppdraget för Arbetsförmedlingen och dess föregångare har i stort sett beskrivits på samma sätt sedan 1948: Att sammanföra de som söker arbete med de som söker arbetskraft. Men verkligheten ser så annorlunda ut idag. Arbetsförmedlingens roll har blivit att rusta de som står längst från arbetsmarknaden, för att de så småningom ska kunna få ett jobb. Matchningen har av förklarliga skäl hamnat i andra rummet, när de individer som söker Arbetsförmedlingens hjälp inte omedelbart och utan omfattande insatser kan få ett jobb på dagens arbetsmarknad.

Att Arbetsförmedlingens verksamhet har fått ett nytt fokus behöver inte vara fel. Tvärtom är det kanske precis i rustandet av de som står längst från arbetsmarknaden som statens uppgift ligger. Privata rekryteringsföretag och internetbaserade matchningstjänster fyller inte denna funktion, även om flera rekryteringsbolag nu planerar eller redan börjat leverera arbetsmarknadsnära utbildningar som del av sin verksamhet. Däremot ligger de långt före Arbetsförmedlingen när det kommer till matchningsuppgiften.

Uppdragsbeskrivningen och styrningen av Arbetsförmedlingen behöver omformuleras. Arbetsförmedlingen behöver backa från delar av sitt matchningsuppdrag innan fler miljarder plöjs ner i utvecklingen av ”tinder-liknande”-matchningsappar. Myndigheten bör tillåtas fokusera på sitt verkliga uppdrag – att rusta de arbetssökande som inte utan hjälp kan få ett jobb. Matchningsuppdraget kan istället hanteras av den flora av privata rekryteringsföretag och matchningstjänster som redan växt fram som ett svar på en förändrad värld.

Det vore mer rättvist mot den kritiserade myndigheten, och ett bättre nyttjande av skattebetalarnas pengar.

 

Använd dig av taggarna nedan för att filtrera på liknande inlägg.

Nyhetsbrev från Arbetsmarknad.se

Anmäl dig till nyhetsbrev från Arbetsmarknad nedan. Nyhetsbrevet utkommer ca en gång i månaden och innehåller matnyttig information du inte bör missa.