Höga trösklar för nyanlända utan utbildning

Foto: Camilla Veide, Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen missar flera viktiga mål i 2017-års regleringsbrev. En bidragande orsak enligt Arbetsförmedlingen är inflödet av nyanlända. En grupp där många befinner sig mitt i arbetslivet men saknar fullständig grund- och gymnasieskola.

Som SR Ekot tidigare idag rapporterat, missar Arbetsförmedlingen flera viktiga mål i 2017-års regleringsbrev. I intervjun berättar Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, att en bidragande orsak är inflödet av den stora grupp nyanlända som kom till Sverige hösten 2015.

När arbetsförmedlingen hävdar att man ser ut att uppnå målen med att öka andelen personer som lämnar etableringsfasen för studier eller arbete bör man veta att det rör sig om en förbättring på knappt 1 000 personer. Under perioden januari till och med november 2016 lämnade totalt 6 211 personer etableringsuppdraget för studier eller jobb och motsvarande period i år rör det sig om 7 154.

Vad gäller arbetssökande som lämnar etableringsuppdraget har andelen som går till utbildning till och med fallit från 5,5% till 4,6%

 

Det ökande antalet inskrivna nyanlända på Arbetsförmedlingen innebär kanske den allra största utmaningen, eftersom många saknar fullständig grund- och gymnasieskola. Stora grupper saknar tillräckliga kunskaper för att kunna matchas mot arbete. Lösningen på denna utmaning ser både Arbetsförmedlingen och regeringen ligga i storsatsningar på utbildning och samarbeten med kommunerna.

Redan 11 januari 2017 beslutade Arbetsförmedlingen en strategi för ”Matchning till jobb genom utbildning” på grundval av de stora utbildningssatsningar som redan skett under 2016. Men sedan Arbetsförmedlingen antagit denna strategi har inte mycket hänt. Vad gäller arbetssökande som lämnar etableringsuppdraget har andelen som går till utbildning till och med fallit från 5,5% till 4,6%.

Utomeuropeiskt födda utgör 64 procent av de individer hos Arbetsförmedlingen som saknar gymnasial utbildning

 

Inför nästa år har regeringen skärpt regleringsbrevet till Arbetsförmedlingen ytterligare, med mer styrning och med nyheter som utbildningsplikt och stärkt stöd för utbildningsvägledning för deltagare i etableringsprogram. Samtidigt gör man stora satsningar på yrkesvux och yrkeshögskolan för att utbilda bort problemen. Frågan är om utbildningssatsningar är rätt lösning för att den växande grupp individer som saknar gymnasieutbildning ska kunna ta plats på arbetsmarknaden?

Idag är arbetslösheten för utomeuropeiskt födda med endast förgymnasial utbildning 55,7 procent. På Arbetsförmedlingen utgör denna grupp nästan 82 000 personer varav nästan 47 000 är mellan 25-45 år. Utomeuropeiskt födda utgör 64 procent av de individer hos Arbetsförmedlingen som saknar gymnasial utbildning.

Helsubventionerade anställningar, såsom Extrajobb eller Moderna beredskapsjobb, är insatser som kan fungera för äldre personer. Likaså har de yngre goda förutsättningar att lösa sin skolgång och därigenom komma i arbete. Däremot kan gruppen om nästan 47 000 personer mellan 25-45 knappast alla förväntas komma i arbete genom utbildning. I många fall räcker inte utbildningssatsningarna till en fullständig gymnasieutbildning och få 30-åringar ser en lång skolgång som ett alternativ.

Behövs andra lösningar på svensk arbetsmarknad?

 

Många arbetsgivare kräver fortfarande, trots brinnande högkonjunktur, gymnasie- eller högskoleutbildning. Av de knappt 100 000 lediga jobb som finns listade i Arbetsförmedlingens platsbank kräver nästan 95 procent minst gymnasieutbildning, och för varje ledigt jobb som inte ställer krav på utbildning går det 21 arbetssökande med ofullständig grund eller gymnasieutbildning.

Även om regeringens utbildningssatsning lyckas och Arbetsförmedlingen kan få fler arbetssökande i utbildning kvarstår frågan om satsningarna är tillräckliga. Behövs andra lösningar på svensk arbetsmarknad?

Använd dig av taggarna nedan för att filtrera på liknande inlägg.

Nyhetsbrev från Arbetsmarknad.se

Anmäl dig till nyhetsbrev från Arbetsmarknad nedan. Nyhetsbrevet utkommer ca en gång i månaden och innehåller matnyttig information du inte bör missa.