Ny modell för Trygghetsfonden - färre deltagare väljer stödinsatser

Foto: Arbetsmarknad.se

Trygghetsfonden TSL firar ett år med ny verksamhetsmodell. Den 1 november 2017 ändrade organisationen hela sin process för att hantera uppsagda arbetare. Från att fonden tidigare administrerades av 15 anställda, och själva arbetet med de uppsagda sköttes av ett hundratal leverantörsföretag, till att antalet anställda växt till över 50 och endast 34 leverantörer finns kvar.

Genom en förändring av verksamhets- och ersättningsmodell har fonden kunnat frigöra kapital med målsättningen att 20 % av deltagarna ska kunna ta del av utbildnings- och valideringsinsatser som tidigare inte ingått i omställningsförsäkringen.

Trygghetsfonden TSL:s vd Caroline Söder berättar om hur ovanligt det är att en organisation förändrar både verksamhetsmodell och organisation samtidigt.

– Målsättningen med att ändra vår modell har varit att förstärka och utveckla en bredare palett av insatser för de deltagare som behöver mer. Redan nu har över 1 000 utbildningsinsatser beviljats och vi märker att efterfrågan ökar, säger Caroline Söder.

Färre uppsagda väljer att ta del av stöd

Under systemets första år (2017-11-01 till 2018-10-31) har 10 100 personer erbjudits stöd genom TSL. Enligt uppgifter som ARBETSMARKNAD.se har tagit del av har totalt 4 518 personer valt att delta i stöd genom ett omställningsföretag under detta första år. Det är en kraftig minskning mot de 11 342 personer som tog del av insatser från omställningsföretag under 2017.

Många leverantörer som ARBETSMARKNAD.se talat med är oroliga för att det nya TSL-systemet inte kommer alla berättigade uppsagda till del. I längden innebär det att systemets legitimitet kan ifrågasättas.

Enligt Trygghetsfonden TSL går ca hälften till omställningsföretag. De som väljer att inte ta del av stödet har enligt TSL antingen redan jobb, har börjat studera eller har en annan lösning på gång.

– För oss är det viktigt att alla berättigade erbjuds stöd och är medvetna om att de kan påbörja stödet i upp till ett år från uppsägningsdatum. Här är vi trygga med att våra arbetsprocesser fungerar bra. Anledningen till att drygt 40 procent väljer att inte påbörja stödet direkt är som ovan beskrivits den fortsatt mycket goda arbetsmarknaden. Det råder arbetskraftsbrist inte minst i storstadsområdena som står för ungefär hälften av inflödet. Därför har många deltagare redan nytt jobb eller nytt jobb på gång, säger Caroline Söder.

Hamnar uppsagda utanför systemet?

Antalet personer beviljade stöd som andel av alla som varslats om uppsägning har sjunkit sedan den nya verksamhetsmodellen infördes. Innebär detta att personer som har rätt till stöd hamnar utanför systemet?

– Nej, alla berättigade erbjuds stöd och om någon tackar nej får de information att de kan påbörja stödet inom ett år om behov uppstår. Vi jobbar aktivt med kommunikation tillsammans med branschorganisationer och med fackliga ombudsmän som är informationsansvariga, säger TSL:s vd.

På Trygghetsfonden TSL finns även en nationell konkursbevakning där alla konkursförvaltare kontaktas för att fånga upp deltagare med behov av omställningsstöd.

Leverantörer som ARBETSMARKNAD.se har pratat med uttrycker oro över att det nya TSL-systemet inte når alla de som blir varslade och uppsagda på små företag. En av anledningarna till oro är att omställningsföretagen inte själva tillåts ta kontakt med de uppsägande företagen och att de fackliga parterna inte längre är med i valet av leverantör. Man pekar på att stödberättigade faller mellan stolarna.

Bengt-Åke Olovsson, ordförande i Trygghetsfondens leverantörsförening medger att det säkert finns viss oro i leverantörsledet, men tillägger att TSL förhoppningsvis når ut överallt och att man gör så gott man kan med informationsinsatser.

Svårt att få ekonomi i uppdragen

I stort sett alla de leverantörsföretag som ARBETSMARKNAD.se har varit i kontakt med berättar att det är svårt att få ekonomi i uppdragen.

– I och med att antalet deltagare i systemet är så lågt, och att ersättningen till oss leverantörer per individ gått ned rätt kraftigt, är det flera av oss leverantörer som inte har de ekonomiska musklerna att gå långa tider med förlust, berättar en mindre leverantör i Mellansverige som inte vill medverka med namn.

– Både TSL och Arbetsförmedlingen har byggt upp system där man gör sig beroende av leverantörer och ställer hårda krav på kompetens och personaltäthet, men nu börjar de låga volymerna och ekonomin göra att allt fler hotas gå i konkurs.

Bengt-Åke från leverantörsföreningen bekräftar att det är svårare att leverera i TSL-systemet idag:

-Samtidigt som vi har färre arbetssökande i systemet, så är det även högkonjunktur vilket innebär att allt fler av de uppsagda är i dåligt skick och inte sällan har ohälsoproblematik. Detta innebär att en del leverantörsföretag har svårt att klara sin ekonomi, men samtidigt jobbar vi med en försäkring som för oss är ett frivilligt avtal och då får man antingen acceptera villkoren och anpassa sin organisation eller lämna systemet.

Bengt-Åke pekar samtidigt på att man i och med det nya systemet har större möjligheter att använda sig av utbildningsinsatser som TSL upphandlat, och att diskussioner förs om hur man kan utveckla grundpaketet och hur Arbetsförmedlingen kan stötta de deltagare som är i störst behov av stöd.

Fortsatt behov av lokala samarbeten med Arbetsförmedlingen

Trygghetsfondens nya organisation innebär att det lokalt på många orter finns personal som bedömer den enskilde deltagarens behov innan denne går vidare till ett leverantörsföretag för coachning, utbildning eller validering. Den lokala organisationen har också varit en stor möjliggörare för att kunna bygga ett samarbete med lokala Arbetsförmedlingskontor.

Trots högkonjunktur bedömer Trygghetsfonden TSL att en del av deltagarna har sådana svårigheter att de riskerar långtidsarbetslöshet. I sådana situationer har Trygghetsfonden TSL ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att kunna ge dessa deltagare mer omfattande stöd. Än så länge har dock inte mer än ett 50-tal personer fått stöd genom samarbetet.

– Vi har utvecklat ett bra lokalt samarbete inom Arbetsförmedlingens nuvarande organisation. Nu diskuterar vi hur samarbetet kan anpassas så att det fungerar när Arbetsförmedlingen bygger om sin organisation, säger Caroline Söder.

– Vi var medvetna om omorganisationen, men det var viktigt att komma igång med samarbetet för att de personer som behöver mer stöd än vad TSL:s uppdrag omfattar snabbare ska få stöd av Arbetsförmedlingen. Staten behöver ta ett tydligt ansvar för de insatser som går utanför det arbetsmarknadens parter tar ansvar för.

Vad händer i framtiden?

Sammanfattningsvis ser Trygghetsfonden TSL ut att ha gått igenom sitt första år med relativt få deltagare, vilket gör det svårt att utvärdera huruvida förflyttningen från det gamla systemet varit lyckad.

Under perioder med ett lågt deltagarinflöde faller det sig naturligt att existensen av ett trygghetssystem som TSL ifrågasätts. Något som faktiskt gjordes 2007 innan finanskrisen slog till mot Sverige, då Trygghetsfondens deltagarnivåer var nere på liknande låga nivåer. Då beslutades att pausa inbetalningarna i systemet och ett par månader senare stod ca 10 000 deltagare i TSL:s insatser, som en konsekvens av krisen. Systemet testades till max och visade sig hålla.

Förhoppningsvis är nästa kris inte nära förestående, men förr eller senare kommer en lågkonjunktur och då är det trygghetsorganisationerna som tar den första smällen.

Använd dig av taggarna nedan för att filtrera på liknande inlägg.

Nyhetsbrev från Arbetsmarknad.se

Anmäl dig till nyhetsbrev från Arbetsmarknad nedan. Nyhetsbrevet utkommer ca en gång i månaden och innehåller matnyttig information du inte bör missa.