Regeringens extratjänster träffar fel

Foto: Mikael Gustavsen

Allt fler inskrivna på Arbetsförmedlingen har fått extratjänster. I december hade över 11 000 personer en extratjänst, vilket var nästan dubbelt så många som regeringens delmål på 6 500 personer 2017. Regeringen och Arbetsförmedlingen beskriver det hela som en framgång, men bakom siffrorna döljer sig bilden av en subvention som träffar fel. En genomgång som ARBETSMARKNAD.se gjort visar att de personer som fått en extratjänst i många fall redan står nära arbetsmarknaden.

Sveriges Radio uppmärksammar idag regeringens satsning på extratjänster. Reportagen har sin utgångspunkt i uppgifter inhämtade och sammanställda av ARBETSMARKNAD.se.

Extratjänster är en anställningsform där lönen helt bekostas av staten, lanserad 2015 av nuvarande regering som en ersättare till fas 3. Efter en trög start där Arbetsförmedlingen inte lyckades anvisa personer utvidgades målgruppen och möjligheterna till att anvisa till fler typer av arbeten hos offentliga och ideella arbetsgivare.

Extratjänster riktas främst till personer som av olika skäl som står långt från arbetsmarknaden. Idag omfattas deltagare som varit i jobb- och utvecklingsgarantin samt vissa nyanlända invandrare.

Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson presenterade i slutet av året Extratjänster som en framgång och ”en väl fungerande insats som träffar rätt”.

ARBETSMARKNAD.se har tittat närmare på extratjänsterna och delar inte arbetsmarknadsministerns beskrivning. Här framträder istället bilden av en helsubventionerad anställningsform som saknar tydlig styrning.  Allt fler extratjänster går till personer som står nära arbetsmarknaden och som med stor sannolikhet skulle ha kunnat etablera sig utan subventioner.

 

Träffar extratjänsterna rätt?

Till skillnad från andra anställningsstöd som erbjuds genom Arbetsförmedlingen innebär extratjänster att 100 procent av lönekostnaden betalas av staten under högst två år. Enligt uppdragsgivaren är tanken med extratjänster att kunna erbjuda arbetslivserfarenhet till personer som annars inte skulle kunna få ett jobb, vare sig med eller utan mindre omfattande subventioner.

Det är viktigt att arbetsuppgifterna som ryms inom extratjänster är sådana som arbetsgivarna annars inte hade anställt en person för att utföra. Risken är annars påtaglig att vanliga anställningar, som hade tillkommit utan lönesubvention, trängs undan.

Om extratjänster används för personer som står nära arbetsmarknaden ökar risken att arbetsgivare lockas att ge kvalificerade arbetsuppgifter som hade rymts inom en vanlig anställning. Särskilt lockande skulle det kunna vara för kommuner, där de flesta extratjänsterna finns, att spara in på kostnader. Tjänster som undersköterskor, barnskötare och elevassistenter riskerar att förvandlas till extratjänster.

Nästan en tredjedel av de personer som hade en extratjänst i december 2017 tillhör grupper som generellt står nära arbetsmarknaden. Det handlar om unga (20-44 år) som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. I dagsläget råder en enorm brist på kvalificerad arbetskraft. Bara i Arbetsförmedlingens platsbank finns över 100 000 lediga jobb som dessa personer borde vara direktkvalificerade för. Istället för att matchas mot riktiga jobb och bidra till att lösa kompetensbristen på arbetsmarknaden, fastnar de i extratjänster i minst ett år.

Även för unga personer som inte avslutat gymnasiet är extratjänster en tveksam insats. Har man större delen av sitt arbetsliv framför sig är det bättre för både individen och samhället att man utbildas och matchas mot de kompetenskrav som ställs på arbetsmarknaden. Nästan en tiondel av de personer som har extratjänster är mellan 18 och 29 år och saknar avslutad gymnasieutbildning.

En annan grupp som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är personer med funktionsnedsättningar. För dessa personer skulle extratjänster kunna vara ett effektivt sätt att komma närmare arbetsmarknaden. Andelen personer i extratjänster med funktionsnedsättning har dock minskat kraftigt, från nästan 29 procent i januari 2017 till drygt 18 procent i december samma år.

 

Stor press och allt för fria tyglar

Extratjänsterna kom med höga förväntningar, men fick en trög start vilket resulterade i arbetsmarknadsministerns stora missnöje. Detta har medfört stor press på Arbetsförmedlingen att leverera volymer i det arbetsmarknadspolitiska prestigeuppdraget. Ensidigt fokus på att snabbt öka volymerna, i kombination med friare regelverk kring målgruppen och vilka typer av arbeten som omfattas, gör att Arbetsförmedlingen riskerar att inte uppnå den samhällsnytta extratjänsterna syftar till.

Arbetsförmedlingen agerar förvisso inom ramen för regelverket, men bör tänka efter kring vilka personer som lämpar sig för subventionen. Riskerna för undanträngning av vanliga jobb och inlåsning av personer som står nära arbetsmarknaden är påtagliga.

Regeringens målsättning är att 20 000 personer ska vara i extratjänster 2020. En målsättning som Arbetsförmedlingen ser ut att överträffa långt tidigare. Enligt Arbetsförmedlingens prognos kommer extratjänsterna då att kosta skattebetalarna ca 8,5 miljard årligen.

Extratjänster fyller en betydande funktion. Det är därför viktigt att insatsen används på rätt sätt och att rätt personer blir anvisande. Viktigt för de som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och viktigt med tanke på insatsens stora kostnad.

Använd dig av taggarna nedan för att filtrera på liknande inlägg.

Nyhetsbrev från Arbetsmarknad.se

Anmäl dig till nyhetsbrev från Arbetsmarknad nedan. Nyhetsbrevet utkommer ca en gång i månaden och innehåller matnyttig information du inte bör missa.